Det hänger nog på stickorna

Echo Flower Shawl går snabbare än blixten att sticka. OK kanske inte riktigt, men det går undan och jag tror absolut det beror på mina nya stickspetsar, Nova från Knit Pro. Sagolika att sticka med, jag vill liksom inte lägga ifrån mig stickningen och jag vill inte heller ta upp någon av mina andra stickningar. Metallspetsarna slår både Addi Lace och Knit Pro Symphonie Wood med hästlängder. Jag var tveksam till en början, men nu är det önskelista till tomten som gäller. Strumpstickorna måste testas.

Söndagsmys

Jag har blivit med ny kaffemugg, en med stickande kaniner som jag drömt om ända sedan jag såg den hos Anna. En översättarkollega köpte den på Stockmanns i Helsingfors när hon hälsade på hemma i Finland tidigare i höst. Jag hade visst tur för den ska utgå ur sortimentet. I eftermiddag blir det stickning på Echo Flower Shawl (det blev en sådan istället för en Laminaria) och nybryggt kaffe. Det är (fortfarande) bara lussekatterna som saknas. Men jag behöver egentligen inget fikabröd eftersom jag fick min ranson när jag stickade med Riddarmaskan tidigare idag.

Selbuvantar

Den sista söndagen i oktober gick jag en kurs i setesdalsbroderi och selbustrikk hos Länshemslöjdskonsulterna i Stockholms län. Nu har jag stickat färdigt vantarna.
Kursledare var Annemor Sundbø från Setesdal i Norge. På förmiddagen berättade hon om setesdalsbroderi, som broderas på norska lusekoftor för män och har sitt ursprung i just orten Setesdal. Vi fick brodera en liten nåldyna efter konstens alla regler. Mer om broderiet och bild på nåldynan när den är färdig. Eftermiddagen ägnades åt selbustrikk. Selbu är en liten ort mellan Trondheim och den svenska gränsen. Det typiska för Selbu är svart och vitt, dvs. vit bakgrund med svart mönster.
Annemor